Det här är svårt att förklara... Toppar och dalar, jag gav dig mitt hjärta. Bara rakt ut, det är min dåliga vana. För det blir så ibland, jag vet. Det tar tid och jag tror jag vet vad vi gjorde för fel. Passionerat men okontrollerat. Och jag vill bara känna hur det känns. Tänka tillbaka, bara minnas nån sekvens. Våra stunder vi hade, tankar idéer. Din lukt i din nacke, pussar och skrattar åt sista gången vi delade en spliff på balkongen, satt uppe på natten. Och jag minns när jag mådde kasst. Du sa jag kan dra vårt lass. Det kommer funka, måste funka. Någonstans där så finns vår plats.
Den enda personen som tagit upp min tankekraft 24/7. Och jag trodde jag borde va trygg, vi gör det tillsammans och han har min rygg. Oh shit, vad jag älskar dig trots att jag knappt visste vad dom orden betydde. Och det vet jag typ inte ens idag. Det gick för fort, vi vände blad. Från ett sånt förhållande tar det lång tid att tända av. Det bästa sex jag haft i hela mitt liv. Jag nästan, jag nästan skäms över att säga det högt. Ibland så skippar vi snacket, vi bara vet vad vi vill. Det kändes nästan överflödigt att använda rösten. Fyfan vad sjukt att man kan känna sån passion. Vi åt och drack och grät och vi skrattade och vi kom ihop. Som bästa vänner som har tagit det till nästa level. Där vi bara hoppades men fick se vad som hände.

För han var bäst, försök att överträffa det.
För han var bäst, men kommer aldrig mer tillbaks.
För han flyger iväg som ett pappersflygplan.